Kultur as we know it

Den svenska kulturen har förändrats något oerhört på relativt kort tid. Det “gamla” kopplar vi till det typiska folkhemmet, där vi i rutan möts av en äldre man i glasögon som sitter vid ett bastant bord och har en kaffekopp framför sig. Där kanaler som börjar på P- solklart regerar i etern, där Antikrundan och andra program i SVT står för samtalsämnena runt fikabordet. En kultur där “top down”-processen (allmänt vedertagna sanningar som används för att förstå verkligheten) gäller, har ersatts av…

YouTube. Mix Megapol och Wikipedia. Flickr och Tumblr. Aftonbladet och bloggar.  Det enorma informationsflöde vi får handskas med varje dag gör att vi själva får välja ut det vi vill höra – något jag har berört i tidigare inlägg. Vi pusslar plötsligt ihop vår egna verklighet enligt “bottom up” (att samla information och bilda sig en egen uppfattning).

I och med denna helomvändning i kulturens själva art – särskilt för de yngre generationerna – kunde man tycka att snobberierna skulle försvinna. Det är inte längre en enda sak som “gäller”, det är inte bara en viss elit som har tillgång till kulturen. Alla kan se allt, hela tiden. Alla kan få reda på allt. “Det låter ju bra,” tänkte jag till en början. “Ingen (med reservation för de som inte har en dator) lämnas utanför.”

Efter mycket funderingar har jag kommit fram till att så är inte alls fallet.

Nu är trycket helt plötsligt ÄNNU högre. Du ska följa med i bloggvärlden, du ska ha sett precis rätt saker på Youtube, du ska ha ett exceptionellt skrivspråk/intelligens/ordförråd/charm för att bli upptäckt av andra. Visst är det i och med Internet lättare att se och bli sedd, men har du någonsin tänkt på att alla har samma möjligheter? Hur du än gör försvinner du ändå i virrvarret av information. Det skapas två bloggar i sekunden, dygnet runt, varje dag på året.

Hur ska DU synas? Och hur ska du lyckas vara med på allt som händer?

Dessutom ska du som “mottagare”  även hänga med i de tryckta medierna, i vad som händer på TV och så vidare. Är du inte helt med, är du inte fullständigt uppdaterad…

Ja, då är du ute. Läser du inte den och den bloggen eller inte vet var du hittar en viss sak är du en hopplös tönt som inte borde ha på internet att göra. Har du inte haft tillgång till en dator sedan du var två år gammal och inte vet hur man beter sig i internetforum, gör bildspel i PowerPoint och kanske just har upptäckt det användbara i “;)”  och *L* kan du ofta räkna med att bli suckad åt av de vi kan kalla Eliten.

Eliten har koll på precis ALLT som är “värt” att veta. De läser allt, de har spelat alla spel, de sitter uppe hela dagarna och nätterna framför sina datorer och samlar ihop material till sidor som Existenz.se. Det är de som dumförklarar dig som mindre erfaren som en nolla, en “n00b” som inte vet någonting om hur världen fungerar. I vissa fall meddelar de även med sin nedlåtande, falska vänlighet i stil med “holier than thou” att du lika gärna kan krypa tillbaks under din mossiga sten och gärna dra en maläten filt från 1923 över dig när du ändå är igång.

Kulturen har blivit både rörligare och roligare i och med de nya medierna. Men den har också blivit mycket hårdare och mer cynisk än förut. Borta är det lugna folkhemmet. Det vi vänder oss till på andra sidan rutan är inte längre de äldre männen med sina kaffekoppar på bordet – de har ersatts av finniga tonåringar med en halvt urdrucken tvålitersflaska Coca Cola bredvid tangentbordet. Den varma, stabila attityden har försvunnit till förmån för snäsiga kommentarer på internetforum. en hektisk, strid ström där du skoningslöst kastas ut och fördöms så fort du inte är med i hypen.

Jag säger inte att kulturen innan internet var en enbart bra sak – jag älskar rent ut sagt internet. Jag är själv en mycket van användare som vet hur man för sig. Men så fort jag inte är uppdaterad försvinner jag, och det går FORT.

Dagens internetkultur är som en störtloppsbacke – det går fort, det kittlar i magen, alla hejar på dig och du är kanske en kändis just i dina kretsar, men du måste hänga med i varenda liten förändring om du inte ska kastas ut.

Sommarlov! Apropå “eliten”